KORTFATTAD SAMMANFATTNING Bristen på spårkapacitet genom centrala Stockholm har länge varit ett stort problem och om ingen förbättring sker, väntas situationen bli ohållbar. I uppsatsen undersöks de underliggande maktstrukturerna i planeringsprocessen genom en fallstudie av Citybanan som är en sex kilometer lång pendeltågstunnel i Stockholm. Temat för uppsatsen är Stora planeringsprojekt, där utgångspunkten är överskridelser av tidsramar och kostnader. Ett sätt att undvika detta är att göra tillförlitliga prognoser. För att åskådliggöra strukturerna i beslutsprocessen tillämpas en narrativ metod, där kronologi används för att förtydliga händelseförloppet runt Citybanan.

Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom gränsöverskridande samarbete..

Det jämställda samhället grundar sig i målsättningen att vi alla ska ha samma möjligheter att forma samhället och egna liv. Ett samhälle som bjuder lika möjligheter oavsett kön är beroende av en fysisk miljö som tillåter detta. För att nå dit måste den fysiska planeringen vara medveten och ta hänsyn till människors olika erfarenheter. Planeringen måste ta ett ansvar och erkänna att det existerar ojämlikheter och jobba för att motverka dessa istället för att ignorera och osynliggöra i könsneutralitetens namn. Den här uppsatsen beskriver först dagens planering och hur vi har hamnat där vi är för att sedan göra en översiktlig genomgång av teorier och begrepp som är viktiga för att kunna skärskåda planeringen med ett genusperspektiv.

Dagens urbaniseringstakt innebär att majoriteten av alla svenskar nu bor i städer. Detta ställer stora krav på politiker och tjänstemän att skapa goda livsmiljöer med hänsyn till de tre välkända hållbarhetsaspekterna; ekologisk, social och ekonomisk. För att möjliggöra en hållbar stadsutveckling gäller det bland annat att; identifiera vilka problem som aktiviteterna i staden orsakar, sätta upp en vision om hur man vill att en mer hållbar stad ska se ut, därefter gäller det att bryta ned visionen i delmål som är väldefinierade och förankrade bland både politiker, tjänstemän och innevånare, sist och slutligen gäller det att ha en arbetsplan och även en strategi för uppföljning om målen nås. Arbetet med hållbar stadsutveckling fortgår hela tiden utifrån de rådande förutsättningarna, det går inte att uppnå ett tillstånd då allt blivit hållbart. Med bakgrund av detta har Regeringen tillsatt Delegationen för hållbara städer, som år 2008-2010 delade ut ekonomiskt stöd till investerings- och planeringsprojekt i Sverige med hållbarhetsambitioner.

Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom gränsöverskridande samarbete..

Detta examensarbete behandlar ämnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frågan om hur man kan få med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla människor i samhället har rätt att framföra sina åsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter är lika viktiga som näringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, måste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag är det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelålders män.

Detta examensarbete behandlar ämnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frågan om hur man kan få med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla människor i samhället har rätt att framföra sina åsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter är lika viktiga som näringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, måste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag är det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelålders män. I Sverige har vissa personer i särskilda medborgargrupper sämre förutsättningar att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel på sådana grupper är; ungdomar, äldre, kvinnor, lågutbildade, arbetslösa, funktionshindrade, invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra sina åsikter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har väsentligt intresse av det enskilda förslaget till program eller plan få information och ges möjlighet att lämna synpunkter på detta. 1996 gjordes ändringar i PBL och avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

Att stora projekt som t.ex. Öresundsbron, Globen eller tunneln genom Hallandsåsen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora projekt betraktas som en företeelse i dagens samhälle. Men, det verkar inte finnas några studier som strävar efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora projekt. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla en teori om stora projekt.

Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden..

Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande:Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor.

Denna uppsats handlar om föräldraskap, familjen och individualiseringens påverkan på individen.Individualisering är en övergripande process som pågår i samhället. Den medverkar till att individen ska fokusera på den individuella och därmed motsäga sig det kollektiva. Individualiseringen har lett till osäkra förhållanden för människan. Traditionella värden och könsroller löses upp samtidigt som individen blir alltmer bunden till en krävande arbetsmarknad. Familjen representerar en fast punkt i livet och har således blivit viktigare för individen.Livet har blivit ett planeringsprojekt med riskminimering som mål.

Detta examensarbete handlar om hur ekosystemtjänster kan användas i planeringen och utvecklingen av urbana landskap. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får direkt och indirekt av naturen. I arbetet identifieras och utvärderas urbana ekosystemtjänster på ett kommunalt utvecklingsprojekt som ska exploateras för handel och bostäder, från öppen jordbruksmark. Människan är beroende av jordens ekosystem och de tjänster de genererar, men människan har i allt snabbare takt och i högre grad påverkat ekosystemen och cirka en tredjedel av jordens ekosystemtjänster är idag hotade eller överutnyttjade (MA 2003). En bidragande orsak till detta är den intensiva urbaniseringen och därför är det viktigt att ta hänsyn till ekosystemtjänster vid samhälls- och landskapsplanering.

Arbetets syfte är att få en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin arbetssituation i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: ? Hur ser förskollärare på sitt arbete i stora barngrupper? ? Hur arbetar förskollärare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollärare som arbetar i två olika kommuner i sydvästra Skåne. Våra informanter gav individuella och varierande svar angående sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur de anställda upplever det psykologiska kontraktet i stora och små organisationer. Det psykologiska kontraktet är ett utbyte av löften och åtaganden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Innehållet i det psykologiska kontraktet varierar utefter de behov och möjligheter som arbetstagaren och arbetsgivaren har. Vi har valt att titta på det psykologiska kontraktet i organisationer av olika storlek då många av de aspekter som är förknippade med det psykologiska kontraktet skiljer sig utefter de olika förutsättningar som stora och små organisationer har. Vår studie utförs på ett antal stora och små organisationer där vi genom enkätundersökning undersökt de anställdas upplevelse av det psykologiska kontraktet.

Enligt lag skall kommunala nämnder själva bedriva intern kontroll någon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta på att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en fastställd plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. Därför har vi studerat huruvida små och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi använt är datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frågeformulär.Resultatet av undersökningen är att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna är stora eller små. Det har också visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan är betydligt högre jämfört med små kommuner. I slutsatsen har vi presenterat några delförklaringar till varför stora kommuner i större utsträckning har en internkontrollplan..